Lars-Erik Svensson

Pqppa du fattas mig! Du förlorar inte bara någon en gång. Man förlorar inte bara någon en gång. Du tappar dem när du blundar på natten. Och när du öppnar dem varje morgon. Du tappar dem under hela dagen. En oanvänd kaffekopp. En tom stol. Ett par stövlar finns inte längre. Du tappar dem när solen går ner. Och mörkret sluter sig. Du tappar dem när du undrar varför. Stirrar på en stjärna upplyst himmel. Du tappar dem på de stora dagarna. Årsdagar. Födelsedagar. Examen. Högtider. Bröllop. Och de vanliga dagarna också. Du tappar bort dem i en sång de brukade sjunga. Doften av deras cologne. En bit av deras favoritpaj. Du förlorar dem i konversationer du aldrig kommer att ha. Och alla ord osagda. Du förlorar dem på alla platser de har varit. Och alla ställen de längtade till. Du tappar dem i det som kunde ha varit. Och alla drömmar du delade. Du tappar dem när årstiderna förändras. Snön blåser. Blommorna slår ut. Gräset växer. Löven faller. Du tappar dem om och om igen. Dag efter dag. Månad efter månad. År efter år. Du tappar dem när du plockar upp de trasiga bitarna. Och börja ditt liv på nytt. Du tappar dem när du inser. Detta är din nya verklighet. De kommer aldrig tillbaka. Spelar ingen roll hur mycket Du saknar dem eller Behöver dem. Oavsett hur hårt du ber. De är borta. Och du måste fortsätta. Ensam. Tiden går vidare och för dem längre och längre väg. Du tappar dem när ditt hår blekar och din kropp böjs med åldern. Ditt minne bleknar. Och detaljerna börjar suddas ut. Deras ansikte stirrar tillbaka på dig från ett blekt fotografi. Någon du kände förut. Du tror att du kanske har älskat dem en gång. För länge sedan. Då. När du var hel. Man förlorar inte bara någon en gång. Du tappar dem varje dag. Om och om igen. För resten av livet.

Älskade Lasse tack för att du alltid fanns där. jag kom in i ditt och sollans liv av en slump jag blev kär i erat barnbarn men med tiden blev du inte bara Adams morfar du blev även som min extra morfar du visste att min morfar hade gått bort för flera år sen och började agera som min morfar också och det är jag evigt tacksam för. Tack för att du var den bästa gammelmorfaren till Fideli hur dålig du än var gav du henne alltid ett leende och ett hej lilla gumman hon älskade verkligen hennes morfar Lasse. jag är så tacksam att vi fick nästan 9 år tillsammans jag saknar dig hälsa till sölve där upp så ses vi när vi ses

Du fattas mig. Att leva, att kunna bliv. Det är inget dåligt tidsfördriv. Det är att hör och att se. Det är att sörja och att le. Det är att frukta och att våga. Att förnimma blodets låga. Det är vår och sommar, höst och vinter. Det är doft av mull och hyacinter. Det är åska, regn och stormiga hav. Det är bröllop, dop och sorg vid grav. Det är skogar, berg och sol på sjöar. Vida slätter och gröna öar. Det är rikedom och brist. Det är att komma först och sist. Det är arbetsdag och vilodag. Det är allt vackert och allt fult. En tavla gjord i grått och gult. Det är fisk, jaga, så och skörda. Det är att lätta någons börda. Det är att taga och att ge. Det är att lära sig att be om misskund och barmhärtighet. Och nåd till liv i evighet. Skaparen har menat väl. När han gav oss kropp och skäl.

Vi lever och vi dör ingen kommer undan.! Tänker på dig vännen.

Vila i frid Lasse! Vi minns Dej med värme. Laila, Uwe, Eva och Anna

Sov gott Lasse och tack för allt

Fina Lasse Vi tänker på Dig med glädje

Tack för all vänskap !Sov gott och vila i frid fina Lasse.

Tack för att få hant dig. Vila i frid

En sista hälsning

Tack för all vänskap ,vila i frid Lasse