Lars Håkan Stål

Tack pappa för allt du har lärt mig. Du ställde alltid upp när man behövde hjälp. Kommer speciellt ihåg när jag var med dig på byggena i Göteborg och när vi fiskade med både fiskebåten Svanö och på Gotland. Jag  saknar dig.

Kära Hakan, du kommer att förbli i vackra minnen från vår vistelse i Sverige. Vila i frid!

För alltid saknad och aldrig glömd Vila i fred

Håkan Stål, Oskarshamn, har avlidit i en ålder av 70 år. Hans närmaste är hustrun Alicja, samt sönerna Kenneth, Patrik och Erik med familjer. Håkan kom med föräldrar och syster till Oskarshamn från Hälsingland i början på 1960-talet. På den nya hemorten sökte han sig till brottarklubben. Som brottare kom hans smidighet, styrka och balans till sin fulla rätt. Han blev svensk ungdomsmästare och juniormästare samt deltog även i ett antal A-landskamper. Håkan var byggnadsarbetare. Men en alltför inrutad tillvaro var inte vad han hade tänkt sig. Lockad av äventyret gav han sig på 1970-talet ensam ut på långresor. En tur gick till Israel där han en tid arbetade på en kibbutz. På vägen hem besökte Håkan Schweiz där han hade vänner. När han gav sig av på nytt var det med transsibiriska järnvägen genom nuvarande Ryssland och vidare till Japan och Thailand. Senare flyttade Håkan till Polen där han jobbade för ett svenskt byggföretag. Men allt var inte arbete. Han mötte Alicja och när han återvände till Oskarshamn var det tillsammans med hustru och sonen Kenneth. Som egen byggherre uppförde Håkan och Alicja ett hus med sjöutsikt i Havslätt. Så småningom skaffade Håkan fiskebåt och började med torskfiske. Men när beståndet av torsk minskade gick denna dröm i kras. Håkan fick återgå till sitt gamla yrke. Vi träffade Håkan någon tid efter det att han flyttat till Oskarshamn. På somrarna var han gärna ute på roddklubbens holme vid Gunnarsö där vi höll till. Det blev början på en livslång vänskap med en snäll och ärlig kamrat som hade ett stort hjärta. Håkan gav av sin tid till många. Bl. a. var han ledare och chaufför vid roddtävlingar för en yngre generation roddare. Senare renoverade han gångbron över till roddholmen. I vuxen ålder fortsatte vi att träffas trots att vi var bosatta på olika platser. Oftast var det på somrarna i Oskarshamn med omnejd. När vi alla fått barn kunde det vara en stor skara som kom samman. Vid en utflykt bestämde sig Håkan för att förse hela gänget med pannkakor. Minnet av Håkan som står i timmar i den varma sommarkvällen och gräddar pannkakor glömmer vi aldrig! Strax före sin bortgång berättade Håkan för oss att nu till våren skulle golfklubborna komma till heders igen. Saknaden är stor, men när vi tänker på Håkan hör vi hans glada, smittande skratt. Peder André, Åke Björkman, Bertil Petersson

Nedsänkt av sorg och förtvivlan kommer vi ihåg våra stunder tillsammans. Tack för den vänlighet och ömhet du alltid har visat oss. Vila i frid!